musikfredag!

Inget roligt nysläpp, i stället rankar jag tre låtar som jag har lyssnat på lite extra mycket denna soliga vecka, en försiktig början på våren...

1) Sufjan Stevens – "Death with Dignity" från albumet Carrie & Lowell (2015) 

2) Big Thief – "Masterpiece" från albumet Masterpiece (2016) 

3) George Harrison – "My Sweet Lord" från albumet All Things Must Pass (1970) 

Den sista är mest på grund av Hare Krishna, att jag söker lite inspiration i mitt tentaplugg :)

Hare Krishna-mantrat är en sankirtan, det vill säga bhakti (hängivelsesång) till Krishna, ett viktigt rituellt inslag i Gauḍīya-vishnuism. Anledningen till att mantrat populariserats är Bhaktivedanta Swami Prabhupadas (1896–1977) missionerande i väst, en rörelse som senare skulle komma att gå under namnet ISKCON. När Prabhupada vigdes in i neo-Caitanya-rörelsen hemma i Indien gav hans guru honom i uppgift att sprida den till engelskspråkiga länder. Han ska enligt myten anlänt till New York i princip tomhänt, förutom översättningar av Bhagavadgītā som han predikade, till en början i slumområden, men med tiden fick han en allt större anhängarskara. George Harrison ska ha haft omfattande kontakt med honom – därför hans hinduistiska influenser som återfinns i hans musik. Se även ”It is 'He' (Jai Sri Krishna)” från albumet Dark Horse (1974).